16 apr. 2011

Middag på Shôko



Middag på Shôko

De senaste dagarna har varit ganska enformiga för oss alla. Vi har i princip inte gjort något annat än suttit i skolan, på takterassen, på kaféer, på stranden, på tåget och jobbat på våra "mid-term report's". Igår, fredag, var det deadline kl 23:59 och vi hann alla lämna in våra rapporter i god tid! Detta bestämde vi oss för att fira och drog in till Barcelona på en helkväll med god mat, gott sällskap och litet clubbing.

Vi inledde kvällen med en middag som heter duga på Shôko. Shôko är en japansk resturang som ligger längs stranden Barceloneta i Barcelona. Restaurangen huserar även en skön lounge och omvandlas vid 12-slaget till en chic club, överskådande stranden och det majestätiska hotellet W Barcelona. En skön detalj från gårdagen var när clubben öppnade och man sakta rullade upp taket på strandterrassen så att man möttes av en klar stjärnhimmel och friska havsvindar svepte in i lokalen. Mycket gemytlig upplevelse.

Jag, Tom, Christian, Linus och Hanna-Mari (Linus flickvän som är på besök) anlände till restaurangen nyfikna på vad dem hade att erbjuda. Vi steg in genom porten och möttes av en servitör som ledde oss ner till källarvåningen av restaurangen. Vägen ner längstrapporna var upplyst med cirka 700 levande ljus och stämningen på haket var oslagbar. Vi satte oss när och fick varsin meny i hand. Restaurangen är känd för sina utsökta wokkar så jag bestämde mig för att prova en traditionell wok med kängurukött och fullkors-risotto/fried rice. I korthet kan jag meddela att måltiden levererade. Det var i särklass en av de bästa wokkarna jag avnjutit hittills. För dem av er som inte ätit känguru och undrar hur det smakar så anser jag att köttet påminner mycket om nöt. Köttet har samma färg och konsistens som nöt men är aningen segare och har en unik oidentifierbar smak av, jag antar, känguru. Jag har tidigare smakat struts och krokodil från Australien, men känguruköttet är bäst enligt mitt tycke. Måltiden får 4+ av 5 möjliga. De andra i gänget var även de nöjda med sina val; green curry chicken, king prawns in coconut milk, shrimp and squid wok och grilled duck.

Efter middagen fortsatte vi till loungen där vi avnjöt en svalkande Mojito medan vi blickade ut över Barceloneta beach (tänk scenen med Pierce Brosnan på stranden i Cuba i Die Another Day). Efter en välsittande Mojito fortsatte vi vidare till clubben som ligger dörr-i-dörr med Shôko, Opium Mar. Christian och Tom hade fixat med oss på gästlistan tidigare på dagen så vi hade tur och slapp köa. Väl inne i Opium var livat och högljutt. Clubben är väldigt stylish men tyvärr är den allt för överhypad och priserna är sjuhöga. Tom tog en drinkmeny i hand och några sekunder senare utbrast han i skratt och undrade vem i hela världen är så dum att de beställer en White Gold Dom Perignon för 15 000 Euro? Vi satt och sög på den karamellen en stund och konstaterade senare att det var just på denna club killar som Gerard Pique med flickvän brukar hänga. Som tur är vi ju som kännt inga fotbollsstjärnor och sparade därför in 15 000 Euro igår kväll. Puh... Bortsätt från exklusiviteten var clubben helt godkänd och vi bestämde oss för att stanna kvar och dansa några timmar innan vi begav oss hem igen till vårt lilla sköna Vilanova :-)


Tom och Christian smakar av vinet

King prawns i kokosmjölk

Känguruwok med fried rice och side orders

Trots den synnerliga allvarliga blicken var jag mycket nöjd med maten

Vi sprang även på vår vän Leo igår kväll som också han var ute och firade. Salut, Leo!

Alla kvällar har sitt slut och även denna av lyckad utkomst... :-)

Ciao!

1 kommentar:

  1. Åh vad kul med lite restaurangtips! Jag kom ner till Barcelona häromdagen för två veckors semester. Shoko var vi ute och festade på häromdagen, men verkar som om vi måste testa och käka där också. Har du några andra bra tips på vad jag inte får missa? Hur bodde ni när ni var här? Vi har hyrt en mysig lägenhet från barcelona-home.com, som ligger bara ett par kvarter från stranden. Så det lär nog bli mycket partande nere på klubbarna vid Shoko. Ha det så bra!
    Kram Jenny

    SvaraRadera